Denna sida har skapats med hjälp av finansiering genom Consector

BARN OCH UNGDOMAR

För barn och ungdomar finns flera bra sidor för att få hjälp.
Barnens Rätt I Samhället – BRIS
Numret är 116 111. Det är helt gratis att ringa och Bris nummer syns inte på telefonräkningen och med BRIS-mejlen kan du som är upp till 18 år tryggt ringa eller mejla till en vuxen på BRIS. Du kan skriva eller ringa om vad som helst, funderingar, frågor eller problem.
Barnombudsmannen – BO
I Sverige har alla barn och ungdomar upp till 18 år en egen ombudsman. Ombudsmannen tillsätts av regeringen för sex år i taget. Sveriges nuvarande barnombudsman heter Fredrik Malmberg. Barnombudsmannens huvuduppgift är att företräda barns och ungas rättigheter och intressen med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). På Barnombudsmannens webbplats finns särskilda sidor som riktar sig till barn och unga.
Kuling.nu
Kuling.nu är en webbplats som fungerar som en samlingsplats för dig som lever med en psykiskt sjuk förälder. På Kuling.nu kan du också hämta information om vad psykisk sjukdom är, vad det kan bero på, behandling och hur det kan vara att leva med en mamma eller pappa som är psykiskt sjuk. På kuling.nu har du möjlighet att diskutera med andra i samma situation eller läsa andras berättelser om att ha en psykiskt sjuk förälder. Du kan också hitta böcker och filmer i ämnet i deras media- och kulturlista.
Skolhälsovård
Om du går i skolan har du möjlighet att få hjälp och stöd av skolhälsovården. Det gäller alla elever från förskoleklass och upp till gymnasiet. Av skolhälsovården kan du få information om bland annat kost, missbruk samt sex och samlevnad och erbjudas stödsamtal.

OLIKA FORMER AV HJÄLP OCH STÖD

Oavsett om det gäller en akut kris som man inte klarar av att hantera själv, en period av ensamhet eller när livet av någon anledning känns extra tungt, innebär det oftast en lättnad att få möjlighet att tala om hur det känns. Samtalspartnern och sättet på vilket man tar sig an problemen kan variera. Idag finns en rad olika terapiformer för den som behöver hjälp och stöd. På webbplatsen Samrådsforum finns samlad information om nio olika psykoterapiinriktningar. Nedan finns ett kort utdrag ur texten för respektive terapiform.
Familjeterapi
Familjeterapi är en form av psykoterapi där man arbetar med hela eller delar av familjer för att lösa problem, bemästra svåra livssituationer och komma vidare i kriser.
Gruppsykoterapi
Gruppsykoterapi eller gruppterapi som man i allmänhet säger - är psykoterapi där flera människor samtidigt träffar en terapeut. Gruppen ger varje individ en möjlighet att pröva sig fram i förhållande till de övriga gruppmedlemmarna.
Hypnospsykoterapi
Hypnos är ett samlingsbegrepp för ett flertal imaginativa och fokuserande behandlingsmetoder. Ordet hypnos används också för att beteckna det tillstånd som metoderna leder fram till, ett tillstånd som gynnar behandlingen. Ibland används ordet ”trance” eller FMT (förändrat medvetandetillstånd).
Kognitiv beteendeterapi - KBT
Patienten och terapeuten sätter tillsammans upp explicita mål för det psykoterapeutiska arbetet. Att tillsammans diskutera konkreta mål för terapin leder även till en betoning på möjligheter och förändring och förstärker patientens aktiva roll i det terapeutiska arbetet. KBT-terapeuten strävar efter ett uttalat samarbete med patienten. Patientens problem anses bättre kunna förstås och lösas om båda är aktivt engagerade, bidrar med sina respektive kunskaper och tar ett delat ansvar för att lösa problem.
Kognitiv psykoterapi - KPT
Genom att inte bara kartlägga patientens symtom och aktuella problem utan även resurser, intressen och personliga värden, försöker terapeuten rikta patientens uppmärksamhet mot sina tillgångar. Tanken är att hjälpa patienten att återknyta kontakten med mer positiva aspekter av självbilden, vilket i sin tur ökar motivationen och gör det lättare för patienten att inta en aktiv roll i terapin.

YRKESKATEGORIER

Det finns idag en mängd olika vägar för att möta och hantera psykiska problem. Behandling och vård kan ges genom hjälp och stöd i form av samtal och/eller behandling med läkemedel. Nedan presenteras kort ett par av de yrkesgrupper som arbetar inom området psykisk hälsa. Detta för att du som söker hjälp ska kunna veta vad som skiljer grupperna åt.
Legitimerad psykoterapeut
En legitimerad psykoterapeut har genomgått av Socialstyrelsen godkänd utbildning till psykoterapeut. För att antas till denna utbildning ska man ha grundutbildning i ett människovårdande yrke t ex psykolog, socionom, läkare, sjuksköterska eller präst. Dessutom krävs basutbildning i psykoterapi (30 poäng), egen psykoterapi och därefter psykoterapeutiskt arbete under handledning i minst två år. Om dessa krav uppfylls, och den sökande både vid utbildningens början och under utbildningstiden bedöms som lämplig för yrket, tar den legitimationsgrundande utbildningen tre år.
Psykiatriker
En psykiatriker är en legitimerad läkare som sedan specialiserat sig inom psykiatri, vilket tar cirka fem år efter läkarlegitimationen. Psykiatrikern är specialist inom området psykiska sjukdomar och har rätt att skriva ut mediciner. Psykiatrikern har basutbildning i psykoterapi och kan efter två års psykoterapeutiskt arbete under handledning samt egen psykoterapi söka till den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen.
Legitimerad psykolog
En legitimerad psykolog har femårig högskoleutbildning plus ett års praktik (PTP). Psykologen arbetar inom många områden t ex inom arbetspsykologi, skolväsendet, rättsväsendet, omsorgsvården och den psykiatriska vården. Psykologen kan göra utredningar, genomföra tester och ge samtalsbehandling. Psykologen har basutbildning i psykoterapi och kan efter två års psykoterapeutiskt arbete under handledning samt egen psykoterapi söka till den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen.

TYSTNADSPLIKT

Som patient ska man kunna känna stort förtroende för vårdpersonalen. Alla anställda inom hälso- och sjukvården, även administrativ personal, har tystnadsplikt och sekretess när det gäller allt som har med vården att göra. Detta gäller både inom den offentliga och den privata vården samt för apotekspersonal. Tystnadsplikten innebär att personalen inte får prata med obehöriga om en persons hälsotillstånd, behandling eller personliga förhållanden. Tystnadsplikten och sekretessen är reglerade i lag och brott mot dessa brukar bestraffas mycket strängt av tillsynsmyndigheten och åklagare. Om man som patient ger sitt tillstånd kan vanligtvis tystnadsplikt och sekretess brytas, till exempel när anhöriga ringer inför ett besök på sjukhuset. Man kan själv tala om för sjukvårdspersonalen vilka de får ge upplysningar till. Läs mer om tystnadsplikt på 1177 Vårdguiden

PATIENTRÄTTIGHETER

Vissa patienträttigheter är formulerade i lag och kan utkrävas i domstol. Det gäller till exempel rätten att läsa sin patientjournal och sjukvårdpersonalens skyldighet att inte lämna ut uppgifter om patienter till obehöriga. Lagarna gäller för all hälso- och sjukvård i hela landet.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN)
HSAN är en statlig myndighet, som prövar om yrkesutövare inom hälso- och sjukvården gjort sig skyldig till fel yrkesutövning. Om du anser att någon yrkesutövare inom allmän eller privat hälso- och sjukvård bör få en disciplinär påföljd (erinran eller varning) för att ha åsidosatt sina skyldigheter i yrkesutövningen, kan du göra en anmälan till HSAN. Till yrkesutövare inom hälso- och sjukvården räknas såväl anställda inom den allmänna hälso- och sjukvården som privatverksamma yrkesutövare och hälso- och sjukvårdspersonal på socialtjänstens hem för vård eller boende.

KOSTNADER OCH FRIKORT


Landstingets vård
I stora drag är avgifterna ganska lika i de olika landstingen. När man besöker sin läkare på vårdcentralen brukar avgiften vara mellan 100 och 150 kronor. Vid besök hos andra läkarspecialister kan avgiften vara mellan 150 och 300 kronor. Besök vid en akutmottagning på ett sjukhus kan kosta mellan 200 och 300 kronor.
Privat vård
Vården kan drivas av privata företag som har avtal med landstinget. Det är ingen skillnad om man går till landstingets mottagning eller den privata och det är samma avgifter. Det finns också privata vårdgivare som inte har något avtal med landstinget. Då får man stå för hela kostnaden själv. Om man inte vet om en mottagning har avtal med landstinget är det enklast att i förväg fråga vad besöket kommer att kosta.
Högkostnadsskydd och frikort
Högkostnadsskyddet innebär att du under en period på tolv månader sammanlagt betalar högst 1 100 kronor för besök i öppenvården, till exempel på en vårdcentral. Öppenvård är all vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus. Du börjar räkna vid det första besöket, oavsett när under året det görs. När du har betalat upp till den nivå som landstinget eller regionen beslutat får du ett frikort som gäller under resten av tolvmånadersperioden. Under den perioden betalar du inget för dina besök. När tolv månader har gått börjar du betala igen för dina besök tills du nått upp till högkostnadsbeloppet nästa gång. Ett landsting eller en region kan besluta om ett lägre högkostnadsbelopp än 1 100 kronor. Högkostnadsskyddet gäller oftast inte de avgifter som du betalar per dag när du är inlagd på sjukhus vaccinationer intyg och hälsoundersökningar förebyggande åtgärder som till exempel mammografikostnad ett uteblivet besök kostnader för kopia av din journal expeditionsavgift, som tas ut om du betalar på kredit eller får fakturan hemskickad.

Om PHIR

Syftet med phir.se är att synliggöra hjälp som finns inom området psykisk hälsa i både ideell, privat och offentlig regi.

Phir.se vänder sig till dig som behöver psykiskt stöd, men också till dig som är anhörig eller som söker information. Vi samlar olika slags verksamheter i offentlig och ideell regi. Informationen på phir.se är gratis. Sidan innehåller också informationstexter inom området psykisk hälsa. Besökaren kan läsa om olika slags hjälp, yrkeskategorier, kostnader och frikort samt patienträttigheter. På phir.se kan du bland annat hitta information om följande verksamheter inom området psykisk hälsa :
  • patient-, brukar- och anhörigföreningar
  • kommunala och landstingsanslutna verksamheter
  • privata företag

  • .

KONTAKT

Har du någon fråga eller vill komma i kontakt med oss så är du välkommen att skriva till oss nedan. Så svarar vi så fort vi kan.